你好！

Hej allesammans dags för ett inlägg igen. Om jag minns rätt var det drygt en vecka sen mitt senaste skriftliga inlägg ägde rum. En del har hänt sedan mitt senaste inlägg som jag nu tänkte uppdatera er om. Skolan börjar komma igång vilket börjar ge mig en viss rutin i min vardag som gör min hemlängtan mindre. På måndag eftermiddag gjorde jag en utflykt från min lägenhet hela vägen längs gatan Siming nan lu till den kända shopping gatan Zhongshan lu. Vilket kanske inte säger er speciellt mycket då ni inte vet hur långt det är. efter hur gatan slingrar sig så borde sträckan bli upp mot minst sju kilometer. Vilket i sig inte är speciellt långt men i åtminstonde tjugonio graders värme och klantigt nog utan vatten en tredjedel av tiden så drog jag på mig solsting. Och i och med solstinget fick jag relativt hög feber på kvällen och mådde vedervärdigt hela tisdagen. Jag gick i alla fall på första lektionen på tisdagen men gick hem efter den lektionen för att vila upp mig vilket betydde att jag missade min tal och lyssnings lektion vilket är väsentlig information senare i mitt inlägg.

På onsdagen mådde jag mycket bättre och inte mycket hände den dagen. Torsdagen innan skolan började för mig besökte jag tillsammans med en belgisk tjej som kallas Sam en musikaffär på Zhongshan lu. Tanken var att Totte, Sam och även en amerikansk kille som heter Joey skulle följa med mgi för att hjälpa mig välja ut en gitarr. Jag som bara spelat banjo och mandolin är ganska osäker hur en bra gitarr ska låta. Men Totte och Joey fick återbud och begav mig i alla fall till musikaffären. Det gick bra och jag köpte en Kramer gitarr av familjen Gibson för det kinesiska priset 720 yuan (efter att prutat ner det från 850 yuan). Förutom att strängarna är för höga och bör sänkas så gjorde jag ett bra köp vilket kommer ge mig mycket glädje.

Jag började dessutom på fredagen dra på mig en förskylning efter alla temperaturskillnader mellan varmt utomhus och luftkonditionerad kyla inomhus. På kvällen blev den värre och jag valde att förbli hemma då några av mina vänner gick ut för att äta för att sedan förflytta sig till en bar. Ändock var att vila hemma något jag föredrog den kvällen, då jag i det läget bara ville stanna hemma slappna av prata med Denise över skype vilket jag också gjorde. Hur som helst så ska jag avrunda denna dags inlägg med att berätta om lektionen jag missade.

Det visade sig att det gått så osannolik fort fram eller att dem förväntar sig så mycket av oss att efter en lektion så är jag helt oförstående hela lektionen. Och det avgjorde att jag senare kom till beslutet att hoppa ner ett steg vilket jag nu i skrivandets stund håller på att processera. Att hoppa ner ett steg gör att nu i början allt blir mycket lättare, nästan för lätt men med mindre läxor (inte som i nuvarande klassen vilket jag då måste sitta ett otal antal timmar för att hinna med). Så kan jag nu göra mina läxor i lugn och ro samt ge mig extra läxor när jag känner för det. Min motivation blir högre och jag slipper stressa.

Det var allt för tillfället återkommer om ett par dagar med mer inlägg och bilder!

På återseende, 再见！